Här tog jag mina första steg vid Luossajärvis strand.

Här har jag studerat och tagit de första trevande

stegen ut i arbetslivet.

Texter till boken finns under fliken Kiruna minnen. 

 

    **************************************                 

 

Insikt om framtiden.

ISBN: 978-91-8057-601-7

Bakgrunden till boken.

Under min tid vid Umeå universitet startades en rymdingenjörsutbildning i Kiruna. Som studierektor för denna utbildning fick jag en god kontakt med Stanford och Weber i USA samt Chalmers och KTH i Sverige.

Detta ledde till många intressanta kontakter med forskare och astronauter inom Sverige och USA. Här pratades det mycket om den tekniska utvecklingen.

Intresant har varit att följa deras syn på:

* resor som gjorts tur och retur till vår måne.

* hur man landsatt och börjat nyttja fordon på Mars.

* hur man via sonder undersökt planeterna i vårt solsystem

* hur man via rymdteleskåp nu söker liv utanför vårt solsystem.

* hur man upptäckt tusentals planeter varav några som kan vara beboeliga.

* deras syn på fusionskraftens möjligheten för att färdas längre ut i univesum. 

Under denna tid kom ett uttalande från den mycket kände forskaren Stephen Hawking. Han sa strax före sin död, mars 2018:

Vi måste, inom 50 år, börja planera för att flytta till en annan planet”

Han menade att vi människor håller på att göra vår planet obeboerlig beroende på våra ingrepp i naturen. Fortsätter vi så kommer allt liv att utarmas.

Detta uttalande har lett till två frågor som nu söker sina svar.

* Hur länge kommer mänskligheten att kunna bo kvar på vår Jord?

* Kommer vi att kunna flytta till en annan planet?

 

I dag finns forskare som menar att det är bara fusionskraften som kan rädda oss:

* Den kan leda till nya rymdfarkoster som kan ta oss till en beboerlig planet?

* Den kan göra det möjligt att minska skadliga utsläpp. Hålla vår jord beboelig.

* Den kan skapa förutsättningar för att människankan ska klara långa resor i tyngdlöst tillstånd.

 

Mitt manus handlar om planeten Gårda.

Här har det, liksom på jorden, skapats enorma naturkatastråfer beroende av  de miljöproblem som befolkningen orsakat på planeten. 

Trots uppfinningen och nyttjande av fusionskraften inser forskarna att planeten är döende. De kommer inte att kunna överleva på Gårda. De måste börja söka sej en ny planet att flytta till.

De har med fusionsdrivna farkoster nu kunnar göra allt längre resor ut i universum i jakt efter en beboerlig planet. 

De har då upptäckt två möjliga planeter att flytta till, Jorden och Kryptus. Jorden har ett intelligent liv men är tyvärr överbefolkad med tora miljöproblem. Kryptus däremot är en grönskande planet, troligtvis med olika djurarter under utveckling.  

Tiden är knapp. Jorden kan man besöka med sina fusionsdrivna farkoster. Men de kommer inte att kunna bosätta sej där beroende av överbefolkningen. 

Med hjälp av fusionsdrivna rymdfarkoster börjar man nu utforska Jorden närmare. Tyvärr kan man inte göra tur och returresor till Kryptus. Man beslutar att skicka en grupp forskar dit och lita på att de kan hålla kontakten med Gårda via deras nya telesystem. 

Men det finns krafter som arbetar för att med våld inta Jorden.

Kap.1 finns att läsa här nedan.

 

                     ********************************

 

Rymden vårt universum.

Finns som E-bok

 

Ledarskap.

ISBN: 978-91-7969-2421

Boken handlar om det sociala ledarskapet.

Vad gör man om personalen kommer till arbetet

glada ? ledsna ? arga ? betänksamma ? sura ? destruktiva?

Fnns på Bokia, Akademibokhandeln m.fl.  ISBN: 978-91-7969-2421

 

 Orsak och verkan

 

Det nya entreprenörskapet. 

Finns som E-bok

Boken bygger på en 80 poähsuppsats som visar på hur ur man kan ta

vara på människans kunskaper och erfarenheter och göra dem

nyfikna och intresserade av att upptäcka och utforska nya

arbetsmetoder  

Här framgår hur "Gomma" kommun", arbetat för att alla ska

få ett meningsfullt arbete. Ingen är arbetslös.

 

   

                                      ************************************

 

Malmfältskrisen.

 

I början av 70-talet sjönk malmförsäljningen hos LKAB så mycket att man blev tvungen att permitera 2500 personer.  

Det krävdes nu ett nytänkande;

I boken 10 år beskrivs detta arbete.

Hans Erik Östlund, chef för Regionstyrelsen i Västerbotten kallar här vårt arbete för Kirunamodellen. 

Den finns ute på marknaden under ISBN91-7970-0713.

Kort resumè.

I mina samtal med företagana framkom tydligt att det var utbildning som saknades för att de skulle kunna nyttja ny teknik och utveckla sina företag.

Vi sammanställde de utbildningskrav som nu redovisades. 

Efter samtal med  Umeå Universitet, Chalmers och KTH utvecklade de vutbildningar som byggde på den behovsinventering vi gjort bland företagen. 

Över sjuhundra personer utbildades under de närmaste åren i Kiruna.

I boken 10 år i norr finns text och bilder hur vi planerat, utvecklat och genomfört detta projekt. 

Den finns ute på marknaden under ISBN91-7970-0713.

 

Kompendier

Finns som E-böcker

Åtta kompendier finns nu som E-böcker.

 

Visuell planering (33 sid)

Skriften bygger på de erfarenheter vi fick under den s.k. Malmfältskrisen då tusental personer miste sina arbeten !

Regeringen anslog då, via dåvarande Regionstyrelse, regionalpolitiska medel för att underlätta planeringen. 

Här utvecklades då en strategi:

Vilka kunskaper, erfarenheter och intressen fanns bland de friställda och hur  kunde vi bygga vidare på det ?

Denna samlade kompetens diskuterades med industrin och näringsliv.

Vad skulle de kunna göra med hjälp av denna samlade kompetens?

Dessa utvecklingsarbeten har bl.a. beskrivits i Regionstyrelsens utgåva ”10 år i norr" samt i undertecknads åttiopoängsuppsats vid Umeå universitet.

 

Människan som resurs. (27 sid )

Här beskrivs situationer som kan stärka det mänskliga värdet och hur dessa värden kan leda till att stärka en organisation. Ett sätt att skapa MEDARBETARE!

 

Kommunikationsteknik. ( 15 sid )

Denna skrift handlar om att lära sina partners att se kommunikationen som en viktig förutsättning för en gemensam framgång. D.v.s att lära alla att inse varandras betydelse i projektet. Först då alla dialogpartners känner sig som deltagare i kommunikationen, skapas förutsättningarna för en dialog !

 

Problemorientering. ( 24 sid )

Denna skrift handlar om:

Hur man klart och entydigt kan beskriva och definierade ett projekt.

Vilka krav som kommer att ställas, hur det kan organiseras och styras.

Hur man kan skapa delaktighet, meningsfullhet, självförtroende, medansvar och glädje !

Säkerhetsfrågor, ergonomiska frågor etc.

 

Mental träning. ( 28 sid )

Denna skrift handlar om mental uppbyggnadsträning: 

Hur våra tankar kan påverkar oss på många olika sätt!

Lärdomar som vi sen kan lära oss att nyttja för att skapa bättre förutsättningar för att utveckla oss själva och den omgivning vi befinner oss i .

Varför hjärnan liksom alla andra muskler behöver träning, mental träning.

 

Handlingsplan. ( 19 sid )

Här diskuteras två olika arbetsmetoders för- och nackdelar, för att ge svar på nedanstående frågor.

Hur planerar man ett projekt ?

Hur tar man fram de kunskaper, erfarenheter, utrustningar, maskiner, verktyg, lokaler som projektet kommer att kräva ?

När kan man starta upp? Vilken tid kommer projektet att ta? När måste de olika delmomenten vara klara ?

I vilken ordning måste detta ske ?

Vilka kvalitetskrav ska ställas ? 

Vilka kostnader kommer det att innebära ?

 

Egenvärde ( 21 sid )

Här beskrivs en arbetsmetod som går ut på att öka kreativiteten och viljan hos människorna att själva ta aktiv del i verksamheten.

Vad behöver göras för att människorna ska känna sig delaktiga och i god form för att ta sig an sina uppgifter.

Vad behöver göras för att bevara och stärka dessa känslor ?

Vad kan göras för att stimulera en organisation för att skapa ett framgångsrikt arbetslag ?

 

Målanalys. ( 29 sid )

Analys av målets olika delstrukturer.

Kravspecifikation: att analysera de krav som varje delmål kommer att ställa.  Göra en beskrivning för att se vad målet i sin helhet kommer att innebära !

Tidsanalys: Beskriver varje delmoment. När de kan starta upp och när de måste vara klar!

Socialanalys: att undersöka vilka personer, grupper, organisationer etc. som kommer att beröras av de krav som ställs, från planering fram till målets genomförande.

Konsekvensanalys: att göra en analys av de konsekvenser som dessa krav kan innebära för varje delmål.

Förutsättningsanalys: att härleda de förutsättningar, kunskaper, erfarenheter och övriga resurser som kommer att krävas för att nå målet.

Rimlighetsanalys: att bedöma om det är möjligt - personellt, tekniskt, socialt, miljömässigt och kostnadsmässigt att genomföra arbetet för att nå målet.

Gomma kommun. 

En beskrivning om hur Gomma kommun skapade kreativitet och entusiasm för ett nyskapande. Hur de blev fri från arbetslöshet!

De idéer, exempel och arbetsmetoder som förekommer i exempel, Gomma kommun, bygger på tio års försöksverksamhet i fyra av våra nordliga län.

 

 

                                                  ****************************

 

Kap. 1 

Big bang ledde till att stjärnor och planeter skapades. Planeter började cirkulera runt stjärnorna. De bildade tillsammans ett stjärnsystem. Vår stjärna döptes till solen. Många stjärnsystem gick samman och bildade galaxer. Vår galax fick namnet Vintergatan. Här finns många miljarder olika stjärnsystem. Vi tillhör ett av dem. Vårt universum innehåller dessutom många miljarder galaxer. 

Jorden är vår planet. Solen vår stjärna och Vintergatan vår Galax. 

Jorden var inledningsvis en stenplanet. När kometer fyllda med is kolliderade med jorden bildades våra hav. Syret i vattnet bildade aminosyror. När solens strålar träffade dem skapades det första livet i form av bakterier. När de frigjorde sitt syre blandades det med andra gaser och bildade ozon som spred sig runt jorden. Det skapade ett skyddande lager mot solens skadliga strålning. Enkla växter började sticka upp och i haven började det bildas koraller och fiskar. Under miljontals år utvecklades detta liv för att efterhand även sprida sig upp på land.  

Jorden fick nu en mångfald av växter, skogar, insekter och djur.  

För 65 miljoner år sedan slog en asteroid ned. Det stoff som då kastades upp hindrade nu solens strålar att nå marken. Växter dog och därmed försvann maten till djuren. Många djur dog ut. Speciellt de större. Det var nu framför allt ormar och de mindre djuren som klarade sig. Bland annat de små däggdjuren. Tusentals år senare hade däggdjuren växt till sig och var nu den dominerande rasen fram till människans ankomst för tvåhundratusen år sedan. De började då sprida sig från Afrika över hela vår kontinent. De har sedan utvecklats från jägare via bönder till dagens tekniker. Inledningsvis utvecklade de vapen, båtar, fiskeredskap, verktyg och skördemaskiner.  

Under de senaste 200 åren har denna utveckling tagit mer och mer av jordens resurser. Under åren har det blivit allt svårare att få tag i de resurser teknikutvecklingen kräver. Mer resurser har då lagts ner i ny teknik för att få tag i det man önskar. Det har lett till ett ökat behov av billig energi.  Detta har lett till axiomet. Det kostar alltmer att söka efter billig energi. Vi söker efter metoder att få tag i billig energi, men det kostar mer att få tag i den än att sedan använda den för ny produktion. 

Får 65 miljoner år sedan utplånade en asteroid 70 procent av allt liv på jorden.  

Idag är det människan som håller på att utplåna våra livsbetingelser.

Stora områden är helt utplånad. Forskare säger idag att dessa områden växer och blir allt fler. 

Den kände forskaren, Andrew Hawkins, sa strax före sin död i början av 2000 – talet:                  

 Vi måste inom femtio år börja planera för att lämna jorden.  

  

                                                                                                                 Kap 1  

Osma ser ut över de grönskande vidderna. Så vackert, men skenet bedrar. Förr kunde jag gå ned till floden och dricka vattnet, nu krävs det dyrbara kemiska processer för att göra vattnet drickbart. Även det grönskande landskapet börjar få hemska sår. För femtio år sedan fiskade jag och min far här. Vi halstrade fisken över öppen eld. Mor älskade att vandra här. När hon var med blev det också mycket bärplockning. Hjortron, blåbär och lingon. Höstarna var speciella. Vilken färgprakt, hela naturen ändrade färg. Luften var frisk och klar. Ripjakten. Vilken upplevelse att vandra här tillsammans med min kära vovve. Vi hade många goda dagar tillsammans. Det är nog det som satt sin prägel på mitt liv. På avstånd ser han en person komma nedför backen. När han kommer närmare känner han igen honom. Det är Orkny, Gårdas säkerhetschef som också ska vara med på konferensen här på Nordpo. Jag såg att du satt här nere. Jag förstår att du drömmer dig tillbaka till gamla tider. Osma suckar. Ja, tänk vad bra vi haft det. Man kan bara undra varför vi inte har skyddat vår natur bättre.  

Orkny nickar. Han ser en rakryggad man med grånande tinningar som med en drömsk blick ser ut över landskapet. Men han vet sedan många års vänskap att det är en handlingens man. Nu vald till ordförande för Gårdas högsta organisation, den så kallade Trustkomutionen. Tyvärr är det här grönskande landskapet en allt ovanligare syn. Vi kommer snart att leva som murvlar under jord och dö som dränkta råttor i våra underjordiska boningar då hav och floder stiger högt över sina bredder. Redan nu är det bara ett fåtal av oss som kan bo och odla sina marker ovan jord. 

Jag har läst dina senaste forskningsrapporter. De är verkligen skrämmande. Fler och fler börjar instämma i dina farhågor. Vi får allt större områden där ingen kan vistas på grund av alla föroreningar i jord, luft och vatten. 

Så sant, vi har börjat leka med vädrets makter och det är inte hälsosamt i längden. Vi har tsunamin som förstörde, en av våra största kärnkraftsanläggningar. Den radioaktiva strålningen spreds sig hundratals mil. Stora arealer åkermarker blev kontaminerade vilket gjorde att många bönder var tvungna att slakta sina djur. Vi fick miljontals miljöflyktingar och det var bara en början på eländet. Man riktigt hör bitterheten i Orknys röst.   

Osma nickar instämmande. Jag minns redan under min barndom hur alla dessa rapporteringar om tornados, översvämningar och jordskred påverkade mig. Det var skrämmande att höra om det i nyheterna. Allt fler fina områden blev obeboeliga beroende av översvämningar och jordskred. Det starkaste minnet är nog ”det stora vulkanutbrottet” som kastade upp vårt kärnkraftsavfall i dagen trots att det låg nedgrävt långt ner i berggrunden. Ja du Osma, Vi lär oss aldrig. Vi har helt enkelt inte brytt oss. Nu finns det inget vi kan göra. Vi kommer att ha mycket och tala om under den här miljökonferensen. Osma ser de spända ansiktsdragen. Han riktigt känner den kraft och beslutsamhet som hans säkerhetschef lägger i varje ord. Han minns mycket väl den tveksamhet som många hade då han valdes. Han var inte stor, klädde sig oftast i alltför stora kläder, vilket gav honom ett speciellt utseende. Tillika var han ofta en glädjespridare. Något man inte förväntade sig då man mötte honom. Nu var han en man med stor respekt för det sätt han arbetat på för att skydda planeten mot de allt tilltagande naturkatastrofer som nu härjade på Gårda. 

Osma reser sig upp. Som chef för miljöcentret har du visat att det går att förlänga den tid vi har här på Gårda. Många här på konferenscentret förväntar sig säkert att få höra dina senaste förslag på hur vi ska kunna minska effekterna av vårt tidigare handlande. Du har en viktig roll. Vår befolkning behöver all hjälp mot den tilltagande ilska som våra naturkatastrofer visar upp.  Ortny suckar.   

Ja du, så länge det går. Det viktigaste nu är att göra allt för att rädda våra insekter. Utan dem får vi ingen pollinering och utan den inga nya växter. Då floran kollapsar är livet på vår planet slut och dit är det inte lång tid. Det ska bli intressant att höra vad våra biologer säger här på mötet. Din beskrivning talar för att livet på vår planet är på väg att ebba ut. Hoppas bara att den tiden räcker tills vår rymdvetenskap har gjort det möjligt att flytta till en annan planet. Även det kommer att bli intressant att lyssna till.

Framtidscentret kommer här att ha en livsviktig uppgift. Nordpo är verkligen rätta platsen för att diskutera vår framtid. Här finns fortfarande frisk luft och färskt vatten. 

Då de stiger in i konferenscentret ser de att den stora aulan är fylld av representanter från hela Gårda. De möts av Hålde, centrets chef. Efter några artighetsfraser anvisar han dem podiet där de ska sitta. Han går sen med bestämda steg mot talarstolen.

Tur att vi har honom i vår samverkansgrupp, viskar Orkny till Osma. Vi hade säkert inte kunnat skicka våra forskargrupper till Jorden och Kryptus utan hans beslutsamma arbete. Håldes stålblå blick sveper över församlingen. Blicken tycks nagla sig fast vid varje person. Det blir alldeles tyst i den stora salen. Det är allvar nu, inleder Hålde med skärpa i rösten. Vår kära planet befinner sig i en akut svår situation. Väntans tid är förbi. Från och med nu är det handling som gäller. En del av er kommer säkert ihåg då media skrev att våra rymdforskare har funnit en planet som är mycket lik vår egen. De har döpt den till Kryptus. Hoppet att kunna flytta dit tändes men som ni vet släcktes det ganska snart när forskarna kom fram till att planeten låg allt för långt bort. Vi hade då inte tillräckliga kunskaper. Men nu tjugo år senare tändes åter hoppet. Ni glömmer säkert inte det jubel som uppstod då raketen, med forskarna, lämnade oss för en resa till Kryptus. Tidningarna skrev spaltmeter varje dag om våra tappra astronauter.  

Hålde harklar sig, tar en klunk vatten och fortsätter. Tyvärr släcktes hoppet igen då man efter en månad tappade kontakten med rymdskeppet. Trots ihärdiga försök kunde man inte få kontakt. Besvikelsens vindar drog åter över vår planet. Vi ansåg då våra tappra forskare som förlorade. Han sträcker leende armarna i luften, men nu som en glimt från universum har en grupp tekniker fått kontakt med dem. Vi vet nu att de klarade resan och tycks ha det ganska bra på Kryptus. Den spänningsfulla tystnaden bryts. Alla reser sig upp, applåderar och kramar om varandra. Han riktigt ser hur framtidshoppet åter tänds. Står bara med ett stort leende och ser ut över den jublande skaran. Fantastiskt, vad en positiv känsla kan leda till.  

En kraftig stämma höjs över jublet. Hur kunde de nu få kontakt med Gårda då? Det är en historia värd att berätta. Turligt nog har vi forskare som aldrig ger sig. De har under åren som gått studerat Kryptus och sett att atmosfären blivit allt bättre. Stoftmolnen, som hindrat stjärnljuset att nå ned till marken, har helt försvunnit och temperaturen har stigit till en behagligare nivå.

Stjärnljuset har också ökat fotosyntesen vilket gynnat växligheten. Forskarna förstod att om våra pionjärer nått fram till Kryptus kunde de fortfarande vara vid liv.  

Det gjorde att vår rymdorganisation chansade. De skickade en last med förnödenheter och diverse utrustningar till Kryptus. Bland annat en modern kommunikationsutrustning. Det fungerade för nu har det första, sprakande, meddelandet kommit från Kryptus. Nu vet vi att den årslånga resan, trots alla vedermödor, slutat med en perfekt landning på planeten. De lever och tycks ha det ganska bra. Osma känner sig riktigt upprymd av den positiva stämningen när han reser sig upp. Fantastiskt. Vilka härliga nyheter. Man ska aldrig ge upp, som jag ser det, har vi alla fått en kick av den här nyheten. Vi har nu skickat mer utrustning som vi förstått att de behöver och dessutom vår nya ljusofon för att underlätta kommunikationen med dem. Den har en betydligt längre räckvidd än den telefon de har. Vi väntar med spänning på det första samtalet. Matfrågan är däremot inte löst. Det som finns på Kryptus kommer inte att räcka långt om vi skulle flytta dit.

Tyvärr har vi inget överskott här som vi kan skicka. Det beror på våra miljöproblem. Det är därför jordaprojektet är så viktigt. Den som har utsetts att leda det projektet är Fosby. Ni vet säkert alla vem han är. Vår obesegrade tungviktsmästare i boxning, hörs många röster från salen. Det kanske är det han gjort sig mest känd för. Men som ansvarig för jordaprojektet ska vi få höra hur han tänkt att vi ska lösa våra matproblem. Det ska bli spännande. Var så god Fosby!.  

Under starka applåder går Fosby med bestämda steg fram till talarstolen. Det blir nu alldeles tyst i salen då han ställer in mikrofonen i ett högre läge. Lugnt ser han ut över den förväntansfulla församlingen. Så hörs hans kraftfulla stämma.

Bästa notarier, jag tror att människorna på Jorden kan hjälpa oss. Förvåning min sprids över många ansikten. De sneglar med förundran mot varandra. Den kraftfulla stämman fortsätter. Vi har studerat Jordens civilisation i många år. Där finns en flora och fauna som mycket väl skulle passa oss här på Gårda och Kryptus.

För att lära oss mer har vi sänt fem specialutbildade grupper till Jorda för att se om vi kan lära oss att samarbeta med människorna där. Vi har under lång tid studerat jordens klimat och det förhållande som människorna där lever i. Via deras internet har vi kunnat få en djupare inblick i deras kulturer och sociala liv. Det mesta pekar på att deras liv är mycket likt det vi hade för hundra år sedan. Vår projektidé är nu att skapa förutsättningar till ett samarbete med Jorda. Vi hoppas få ta del av deras fauna samtidigt som vi, i gengäld, kan erbjuda dem hjälp med deras miljöproblem. Vår strategi är, till en början, att på plats anonymt arbeta för att lära oss mer om människornas seder och bruk. Därför kommer våra grupper att landa på undanskymda platser och därifrån söka sig ut bland människorna på Jorda. Vi hoppas på så sätt kunna finna vägar för ett samarbete där vi kan presentera oss och våra problem.  

Fosby sveper med blicken över åhörarna. Har ni några frågor? Jag ser att du vill säga något Montario. Tack, som psykolog tror jag inte att det bara är en fråga om att vi ska bli accepterade. Det är också en fråga om att vi måste acceptera människorna och deras seder och bruk. Vi har redan här på Gårda problem med att acceptera varandra beroende på olika kulturer, utseende, kunskaper, erfarenheter och ekonomiska förhållanden, bara för att nämna några. Detta har inte lett till några bra möjligheter för samarbete, snarare till krig och elände. Samspelet mellan våra olika religioner är ett exempel. Osma vinkar. Alldeles riktigt. Det är en fråga som vi speciellt har uppmärksammat. På Jorda är religionen en viktig maktfaktor. Fosby nickar instämmande. De sociala bitarna är utan tvekan mycket viktiga. Därför ska jordagruppen, på plats, lära sig mer om människornas vardag. De ska studera deras sätt att leva! Hur de arbetar. Vad de gör på sin fritid. Hur deras ledarskap fungerar och så vidare. De har en lång lista att följa. Men som jag sagt så är jordagruppen väl förberedd. Vår miljöchef har lovat framföra sina synpunkter. Orkny, kan du komma upp hit? 

Då Fosby lämnar talarstolen möter han Orknys blick då de passerar varandra. Fosby kan riktigt se den beslutsamhet, den kraft som denne man utstrålar. Han kanske inte ses som noggrann då man ser honom första gången inte minst på hans klädsel. Men vilket förtroende han har byggt upp genom sitt djupa engagemang i miljöarbetet! Orkny stiger upp i talarstolen och skjuter upp glasögonen i pannan. Vi talade ofta om jordagruppens uppdrag då min son blev utsedd som chef för den. Han var mycket stolt över att ha fått detta uppdrag. Lika så var jag stolt över min son, speciellt kanske för hans attityd. Han sa, vi ligger mer än hundra år före människorna på Jorda men vi måste möta dem med respekt. Detta har alltid varit hans syn på sina vänner och medarbetare ända från hans ungdomstid. Jag är övertygad om att det också kommer att gälla de människor han kommer att möta och arbeta med. Jag tror att hans motto, möt dem med respekt, kommer att bana väg för en god samverkan med Jordas befolkning. Nu är vårt största problem att försöka skydda allt som kan förlänga våra möjligheter att bo kvar här på Gårda. Det, om något, kommer att bero på vilken respekt och omtanke vi har om varandra. Jag kommer, i de olika träffar vi har här, redogöra för de olika scenarier vi tror oss ha för att överleva på vår planet. Jag ser fram emot era synpunkter och de erfarenheter ni har från era regioner.  Tillsammans ska vi nu arbeta för att göra den framtid vi har så gynnsam som möjlig fram till den dag då vi kan flytta våra notarier till Kryptus. För att detta ska lyckas kommer det att krävas många heroiska insatser inte minst från de jordagrupper som nu är på väg. För vår del blir försörjning av livsmedel och bostäder högt prioriterade områden. Här blir jordagruppernas samarbete med människorna mycket avgörande. Att vi tillsammans valt Linky, min son, till att leda dessa gör mig både stolt och entusiastisk. Då vi skildes var vi helt överens om att respekten för varandras åsikter och möjligheter skulle vara vår ledstjärna. Jag saknar redan honom men det ger mig också en inre kraft.   

Hela församlingen reser sig upp under stormande applåder.

Äpplet faller inte långt ifrån trädet, tänker Hålde. Linky var ett gott val för att leda jordagrupperna. Orkny lämnar talarstolen och ställer sig bredbent mitt på scenen. Höjer armarna och visar båda tummarna upp. Tack mina vänner, det värmer. Jag är övertygad om att vi tillsammans med jordagrupperna kommer att göra ett gott arbete. De har ett stort ansvar för oss och vi som sitter här har ett ansvar för nutiden. Vad ska vi göra för att kunna leva här tills det blir möjligt att flytta till Kryptus? Jag tror inte det skadar att vi gör en återblick på vad som bidragit till våra naturkatastrofer. Det får absolut inte hända på Kryptus. Orknys slår ut med armarna mot åhörarna, hans röst blir bittrare. Vi har i jakten på billig energi avverkat våra skogar, förbrukat våra mineraler och vår fauna. Allt detta har lett till stora förändringar i vårt ekosystem som ni säkert alla känner till. Konsekvenserna har blivit allt tydligare. Hela vår flora och fauna har börjat visa upp allvarliga skador. Inte nog med det, vi vet också att mycket av de kemikalier som används, i våra hem och industrier, har runnit ut i våra vattendrag och hav. 

Färskvattnet har förgiftats och haven har försurats. Nästan alla marina djur har dött ut. Det mina vänner är något att tänka på tills vi ses nästa vecka. 

                                                                    *** 

En kall nordanvind möter Osma då han en vecka senare landar med sin flybil på Nordpo. Trots en arbetsam vecka känns det skönt att vara tillbaka. Bara att kunna ta av sig skyddsmasken och andas in frisk luft igen är en skön upplevelse. Men bitande kallt. På avstånd ser han Martonio komma gående. Han har tagit på sig en tjock ytterrock och dragit en luva över huvudet. Jag skulle inte ha känt igen honom om jag inte sett hans lunkande gångstil. Det ska bli intressant att höra vad han tycker är väsentligt att tänka på när våra forskare möter människorna på Jorda.  Som psykolog är han mycket respekterad och har i många år haft en egen klinik för att hjälpa personer som hamnat i svåra situationer. När de klappat om varandra går de småpratande in i konferenscentret. 

  

                                                                      *** 

Martonio, som är den förste talaren, ställer sig mitt på podiet. Böjer sig ner och trycker på en knapp. På den stora duken framträder en bild av en grupp personer. Han vänder sig mot åhörarna och pekar på bilden. Här har jag placerat in en notarie i denna grupp med människor. Kan ni se vem av dem som är notarien? 

Framför honom syns många ansikten med rynkande pannor. Men ingen säger någonting. Som ni ser är det inte så lätt. Därför tror jag att vi notarier relativt enkelt kan smälta in bland människorna på Jorda och i deras miljöer. Precis som på den här bilden. Utseendet blir alltså inga problem. Jag tror att ingen kommer att bry sig då de träffar oss notarier. Men vad skulle hända om våra kunskaper och erfarenheter skulle bli kända? Vad säger du Tora? Hon reser sig upp. Jag tror att vår kunskap skulle kunna missbrukas för att skaffa sig makt. Det tror jag också. Under veckan har vi diskuterat detta problem. Vi är helt överens om att absolut inte missbruka vårt tekniska kunnande. Här ska samarbete gälla, ingen strävan efter makt. Det sociala ledarskapet ska alltid gälla i alla umgängen. 

Osma minns mycket väl denna uppmaning när jordagruppen lämnade Gårda. Han reser sig upp. Dina synpunkter har på många sätt visat sig framgångsrika, inte minst för våra politiker. Borde det inte vara så att visdom alltid bör gå före maktbegär? Ja vi borde ha lyssnat på våra forskares visdom. Vi avser nu att nyttja detta inför våra förhandlingar med Jorda. Visa dem att det som hänt oss även kan hända dem.  Samtidigt ska vi tala om hur vi kan hjälpa dem för att undvika naturens vrede, som Orkny brukar säga. 

Martonio lägger ut en bild.   

På väggen kan alla läsa: 

Konstgödsling av våra åkrar har lett till en ökning av kväve och fosfor i vår natur och i våra hav. Det har starkt påverkat våra växter och vår fauna. Den biologiska mångfalden har minskat drastiskt. 

Jordartsmetaller, till exempel Terbium och Neodym, är ytterligare en källa till problem. De har använts i mobiltelefoner, tv-apparater, kylskåp, lågenergilampor och elmotorer i hybridbilar.

Jordartsmetaller har också använts i våra vindkraftverksturbiner. Dessa har bland annat använts för att minska användningen av fossil energi, men gruvbrytningen har ställt till stora miljöförstöringar. 

Fosfor är en förutsättning för växternas fotosyntes. Den är mycket viktig för att vårt nervsystem och våra muskler ska fungera. Utan fosfor inget liv. Men framtagandet har ställt till med många problem. Fosfor bryts i våra gruvor och används för att göra konstgödsel. Men när den plöjs ner i vår matjord så går den upp i växter som vi äter. Fosfor passerar sedan genom våra kroppar och spolas sen ut i haven där den bidrar till övergödning.  Den fossila energianvändningen har lett till att utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser har värmt upp planeten och skapat olika väderrelaterade katastrofer. Kärnkraftsavfall har skapat radioaktiva ödemarker där ingen kan bo eller verka. 

 

Det här är vad som hänt oss och det är också vad vi kan hjälpa människorna att undvika. Han lägger ut en ny bild av ett totalt ödelagt landskap. Det här är orsaken till att vi nu måste lämna vår kära planet. Planetens ekosystem har försämrats i en alltför hög takt beroende på att det ena systemet påverkar det andra. Det har uppstått en rundgång. Mer om det får ni höra av vår miljöchef. Vi är alla överens om att dagen då inget liv kan existera närmar sig mycket snabbt. Hålde harklar sig och pekar mot bilden. Visst är det skrämmande. Intressant också att höra din analys av orsakerna. Den här veckans konferens kommer att handla om de åtgärder vi måste prioritera för att kunna förlänga vår vistelse här på Gårda. Låt oss nu använda vår gemensamma visdom. Fosby, som snart anländer, kommer att informera om Jorda projektets kommande arbete. 

 

                                                                       *** 

Ett hånleende glider över Bovas läppar. Visdom, ni skulle aldrig ha avskedat Murbak. Hans besvikelse har nu lett till en egen organisation som jag, lyckligtvis, fått äran att tillhöra. Vi arbetar nu för att ta makten, speciellt över Jorda och Kryptus projekten. Här sitter jag som invald i Trustkomutionen. Hur han lyckats få in mig på det här mötet är en gåta. Han är genialisk, men tyvärr har han sina sadistiska sidor. Han känner hur det knottrar sig över hela kroppen, då han tänker på de forskare som Murbak kidnappat.

De har inga andra möjligheter än att lyda honom in i minsta detalj. Hemskt men spännande. Då det här är över kan vi vältra oss i lyx. Hans planer för att ta över makten på Jorda är spännande. Tänk att få åka till Jorda och leva ett lyxliv. Han har lovat att de som hjälper honom, ska få använda Jordas människor som slavar.

Hoppas bara att Kevi, som han fått in i jordagruppen ska lyckas spränga forskargruppens chefs rakuid. Vår man, i jordagruppen, kommer snart att kunna ta makten över Jorda. 

                                                                      *** 

Osma ser Fosby komma med bestämda steg in i entréhallen. Noterar att han ser sig om för att sedan komma fram emot deras bord. Han är klädd i en yvig flanellskjorta instoppad i ett par hängiga vadmalsbyxor. 

Håret verkade han inte ha kammat sedan han steg upp på morgonen. Väl framme vid bordet skjuter han upp sina glasögon i pannan och sätter sig. Den som såg honom för första gången, skulle säkert ha klassat honom som en bohem. Men skenet bedrar. Han är en väl aktad forskare med många framstående projekt bakom sig. De som samarbetat med honom har bara goda ord att säga om honom. Knivskarp i intellektet är ofta det man får höra om honom. 

Hålde som åter tagit plats i talarstolen, vänder sig mot Fosby. Vi är nu alla intresserade av att höra hur det går för våra Jordagrupper. Fosby nickar och reser sig upp och går fram till talarstolen. Jag har talat med Linky. De kommer att landa på Jorda om två dagar. Allt fungerar som det ska. Stora delar av tiden har de studerat den data de har av Jorda. Han har hållit i gång besättningarna varje dag med nya uppgifter om förhållandena på Jorda. Han har varit mycket beslutsam på den punkten. Jag är helt övertygad om att ni har tagit ett gott beslut då ni utsåg honom till befälhavare? Martonio inflikar. Var det inte Murbaks företag som ville anställa honom som koordinator för deras verksamhet i Tranciania? Hans ”eden” som han kallar sitt område. Det är riktigt, men Linky gillade inte hans inställning. Han tyckte det var något mystiskt med verksamheten, så det blev ett nej. Martonio ser på Fosby med glimten i ögat. Synsk skulle jag säga. Han anade vad Murbak stod för. Det skulle man kunna säga. Fosby fortsätter. Det känns skönt att jordagrupperna snart är på plats och kan börja sitt arbete. Vi måste nu koncentrera oss på Murbak och hans organisation. Jag anser att det har varit alldeles för lätt för honom att få köpa upp de giftfria områdena som han nu kan styra över. Det har gett honom en enorm makt över vår matproduktion och våra vattenreserver. Han måste stoppas! Orkny slår näven i bordet. Det som är skrämmande är att han mottagits med öppna armar av så många. Han har sett till att allt fler blir beroende av honom. Många anser att hans områden har blivit det ”Eden” som Murtak proklamerar för. Martonio bryter in. Så sant, jag håller med! Politiskt tror jag det är omöjligt att stoppa hans projekt.  Han ses som en frisk fläkt för bevarandet av vår flora och fauna. Han är älskad av många. Det är det som gör det möjligt för honom att köpa upp mer mark. Han är säkert den rikaste och kanske den mest populära personen på Gårda, vilket naturligtvis ökar hans makt ännu mer. En farlig situation vill jag säga. 

                                                                        *** 

Vad de inte vet, tänker Bova, är att Murbak, under många år, i hemlighet byggt upp en stor arsenal av kontaminerat material från gamla kärnkraftsanläggningar, uttjänta atomubåtar och fabriker. Han har till och med fått betalt för att ta hand om detta avfall. Inga kostnader för honom, bara inkomster. Han är inte bara en affärsman. Han är ett geni, men ett farligt geni, som bara vill ha mer. Ingen kan ana att denne miljökämpande ikon är den som står bakom mängder av stölder, kidnappningar, mord och mutskandaler. En ikon som inte kommer att dra sig för att placera ut atomavfallet och förstöra ännu större områden, om det skulle gagna hans syften. Bara det gynnar hans verksamhet och ger honom mer makt. Han har ju sitt Eden. Hans trygga plats där han i säkerhet kan utforma sina djävulska planer. Han vill skapa sig ett totalt herravälde över Gårda och samtidigt göra sig själv oumbärlig. Inom sitt Eden kan han bestämma allt. Hit släpper han bara in dem som han själv behöver för sina planer. Jag känner mig priviligierad som får tillhöra hans utvalda. Hans planer kommer att innebära döden för miljarder innevånare. 

                                                                      *** 

Linky ser att informationsdisplayen tänds. Skönt, bara trettio minuter kvar till landning, snart är vi på Jorda, men något känns ändå inte bra. Varför känner jag alltid sådan oro inför retardationen? Han tittar ut för att se när bromsklaffarna ska slå ut för att bromsa rakuiden. En stark varningssignal gör att han rycker till. Samtidigt skärps hans sinnen då han ser att det på displayen står katastroflarm, bromsklaffarna låsta. Vi kommer att kraschlanda hör han besättningen ropa. Ljudnivån stiger till ett kraftigt dån samtidigt som displayen blinkar. Lämna farkosten!  

                                                         

                                                                     ***

Kugge är som vanligt i sin kära stuga i norra Sverige. Här ska han jaga och fiska. Han vaknar av ett dånande ljud. Hela stugan skakar. Tavlorna på väggarna ramlar ner och dörrarna till köksskåpet öppnas. Koppar och fat faller ut på golvet.

Jordbävning, tänker han. Samtidigt som stugan lyses upp av ett starkt ljussken hörs en kraftig knall. Fönstren krossas och glassplitter flyger som projektiler genom stugan. Det dånar i huvudet, vad har hänt?  Yrvaken och omskakad reser han sig upp. På golvet ligger nu en salig blandning av trasigt porslin, grytor och kläder blandat med vatten och glassplitter från de söndersprängda fönstren. Vilken röra. Det han så prydligt hängt upp ligger nu utspritt på golvet. 

Endast ett par tröjor hänger kvar på ett par stolar som flyttats från bordet till den motsatta väggen. Det enda som är sig likt är den renhud han spikat upp på väggen. Den har hängt där snart i tjugo år. Mycket har hänt sedan jag köpte den på en marknad i Karesuando, tänker han. Han sätter sig på sängkanten och ser på förödelsen. En kylig vind når hans nakna överkropp. Han stiger upp och gör eld i spisen. Ett lågt men välbekant gnyende påminner honom om att Bessie, hans hund, är med. När han vänder sig mot henne börjar svansen vifta. Hon tycks säga: Husse vad hände? Reser sig upp och tittar ut genom det utblåsta fönstret. Skallet som hon ger upp skrämmer Kugge nästan lika mycket som den kraftiga knallen nyss hade gjort. Hennes ragg står rakt upp. Han ser att hon vill hoppa ut genom fönstret, men under stor protest får han henne att lägga sig ner. Varför beter hon sig så här? Skäller, morrar och visar tänderna. Något måste hennes känsliga nos ha känt. Hade hon sett något? En underlig känsla smyger sig på honom. Den förstärks av de rysningar som han känner då kylan strömmar mot honom. Nej Kugge skärp dig, tänker han.  Du är en erfaren fjällkarl. Lugna ner dig.  

Några timmar senare har han sopat upp glassplittret, hängt upp tavlorna och städat i skåpen. Fönstren är nu täckta med plast och i spisen sprakar en brasa. Stugan fylls åter av skön värme, lugnet är återställt. Var det en jordbävning eller var det kanske en fjälltromb som träffat stugan? Jag kollar i morgon, tänker han, och kryper ner bredvid Bessie. Vad Kugge inte vet är att någon hela tiden har studerat honom. Någon som ensam och skadad ligger och trycker i en buske utanför stugan.  

Hela hans besättningen hade gått åt, då farkosten exploderat högt ovanför stugan. Han var den ende som hade lyckats skjuta sig ut. Efter en omtumlande flygfärd hade han landat, tyvärr så illa att han troligtvis brutit ett ben. Men ingen fara, det fixar jag med mina druidtabletter. Jag behöver bara lite vatten att lösa upp dem i så fixar det sig. Vilken underbar uppfinning egentligen. Han kommer väl ihåg slogan. Ta en druidtablett den fixar alla benbrott på några minuter. Hängande i fallskärmen hade han sett ljuset från en stuga. Landningen hade blivit tuff, men väl nere hade han hört en bäcks porlande i samma riktning som han sett stugan. Hoppande på ett ben hade han tagit sig fram till bäcken. Det sista han kom ihåg var ljuset från fönstret, innan han svimmade.   

Rådimman fladdrar in över vattnet och smyger sig sakta in mellan träden då Kugge stiger ut ur stugan.  Vilken trolsk stämning, tänker han, då dimman sveper in i höstens färgsprakande växtlighet. Ett skådespel som verkligen gör livet värt att leva. Gårdagens upplevelser var som bortblåsta. Vad kan vara härligare än en skön morgonpromenad, tänker han när Bessie kommer rusande och försvinner bakom stugan. Den otäcka känslan återkommer då han hör hennes skällande övergå i ett kraftigt morrande. Linky vaknar av ett ihållande hundskall och ett djupt morrande.  En hund står och stirrar knappa två meter från honom. 

                                                                      *** 

Hela Trustkomutionen sitter i nervös väntan på samtal från Jorda. Oron syns tydligt i överbefälhavaren Osmas spända ansikte. Så hörs en välbekant stämma. Tjabre, Tjabre från Jorda, kom. Hej Tjabre! Osmas ansikte lyser upp. Härligt att höra av er. Vi har haft problem med vår nya ljusofon så det känns skönt att höra din röst. Det gick tydligen bra att montera upp telelänken på jordamånen. Det gick utmärkt. Här sitter vi i en härligt grönskande natur. Vi har just testat vattnet som rinner i en vacker liten bäck omgiven av tät grönska. En grönska som lyses upp av en vidunderlig blomprakt. Tänk er, det går att dricka vatten direkt ur bäcken. Fisken vakar och mängder av fåglar kvittrar runt oss. Lyssna! Det här är lärkan. Kan du höra? Den hörs mycket bra. Den väcker många härliga minnen. Det är säkert en hanfågel som försöker locka till sig honan med sitt vackra kvitter. Mina äldre kollegor sitter här som i trans när de hör kvittrandet. För oss är det som att spela upp ett ljudband med fågelsång. Förhållandet på Jorden är tydligen mycket likt det vi hade förr på Gårda. Osma blickar ut över församlingen och håller upp ljusofonen så att alla kan höra den ljuva fågelsången. Vi känner oss lyriska. Många av oss har aldrig fått uppleva något liknande. Det känns märkligt att höra din röst, ljusår härifrån men det hade varit ännu trevligare om vi även kunnat se er och den natur ni sitter i. Jag hoppas att våra tekniker snart ska kunna ordna med en bildöverföring. En bildkontakt skulle kunna lösa många problem. Jag tror att vi snart har en lösning på det Osma. Bra, det ser vi fram emot. Nu väntar vi med intresse på era rapporter. Men vi undrar varför inte Linky sköter rapporteringen? Tyvärr har vi tappat kontakten med hans rakuid. Allt har fungerat perfekt under hela vår färd till månen. Linky var med då vi satte upp länken. Från månen till Jorda beordrade han radiotystnad och steltläge för att vi inte skulle höras eller synas. Det gjorde att vi flög till Jorda under radiotystnad. Alla grupper svarade då jag kontaktade dem efter landningen. Alla utom Linkys grupp. Samtliga är nu installerade och väl skyddade, allt enligt våra planer. Tyvärr vet vi fortfarande ingenting om hans grupp. Han svarar alltså inte? Nej, förhoppningsvis håller de på att kalibrera sin ljusofon för att få kontakt med oss.   

Tjabre, det här är Mario. Jag är chefstekniker på framtidscentret. Jag vill bara säga, om de har problem så kan det ta lite tid att fixa det. Vi behöver kanske inte vara alltför oroliga. Jag har en annan fråga. Hur fungerar stelttekniken på Jorda? Helt otroligt. När vi slår över till steltläge blir rakuiden helt osynlig. För att se den behöver vi våra laserglasögon. Bra, för er måste osynligheten skapa stora möjligheter. Ja, man tror själv inte det är sant då man stiger ut och inte ser den. Så tar man på sig glasögonen och … vips träder den fram. Nu står vi parkerade. Ingen kan se oss så länge vi är inne i rakuiden, men vi kan konversera med er utan att någon hör oss. Helt otroligt.  

Fosby här. Tråkigt att ni inte får kontakt med Linky. Glöm inte, i ert sökande, att ni kan träffa på människor. Ni måste alltid vara förberedda på att kunna legitimera er. Utan legitimation kan det bli pinsamt, ja till och med farligt. Vi är mycket medvetna om det. Sarco har redan börjat lägga in alla våra personuppgifter i människornas datanät. Han säger att det är lätt som en plätt. Alla våra mänskliga roller finns snart registrerade i deras system. Här finns våra nya namn, yrken, ålder, adresser, inkomster mm. Allt enligt planerna. Under vår tre månaders resa hit har vi dagligen övat på våra nya identiteter.  Vi har haft mycket roligt. Våra nya namn, vilka kunskaper, erfarenheter och yrken vi har. Vem vi är gift med, hur många barn vi har, hur gamla de är och så vidare.  Linky har under hela resan sett till att vi i alla tänkbara situationer kommer ihåg våra nya identiteter i detalj. Fosby ler. Jag hade inte förväntat mig något annat. Glöm bara inte att ni är människor i samma stund som ni lämnar era farkoster. Fastnar ni i en kontroll kan ett enkelt blodprov avslöja er. Trots våra yttre likheter är vi inombords inte helt lika. Vi övar på det varje dag. Jag skickar över våra nya identiteter. Det kan vara bra för er att ha om ni skulle behöva kontakta oss över Jordas sociala nät. Vi inser att det tar lång tid att anpassa oss, att uppträda som människa är en sak men att känna sig som en är en annan. Martonio bryter in. Det är så sant. Ni måste dagligen öva och agera mellan varandra som människor. Prata inte vårt språk någon gång. Ni ska inte bara se ut som dem, ni måste också lära att reagera som dem. Osma småler då han hör honom. Han minns tydligt hur han påpekat det under alla övningarna på Gårda. Övning hemma är en sak men en helt annan i den mänskliga miljön. En feltolkning kan bli farlig för hela projektet. Övningarna måste sitta i ryggmärgen. Våra framgångar kan mycket bero på hur vi lär oss att tolka människornas sociala liv. Teori är en sak, praktik är en annan. 

Hålde slår näven i bordet. Vi får säkert anledning att återkomma till det här många gånger. Som tur är har vi Martonio och våra ljusofoner att lita på. Vi hoppas ni snart ska kunna komma med positiva nyheter om vad som hänt Linky. För om någon kan ta sig ur svåra situationer så är det han. Det är bäst du får tala med Fosby, annars rycker han snart ljusofonen ifrån mig. Fosby tar mikrofonen. Vi kan höra dig men vi kan fortfarande inte se dig. Det är riktigt. Våra tekniker arbetar på detta. Vi har också lagt in en ny programvara som gör att man nu kan se vem som ringer. Vi kunde, på väg till Jorden, hela tiden se på displayen var alla befann sig. Alla kan nu se varifrån ni ringer. Det bör ni alltid tänka på att. Ni såg alltså hela tiden Linkys position? Fosby låter orolig. Ja, ända tills vi skulle landa. Så det var först efter att ni landat som ni sökte kontakt med honom? Ja vi följde helt enkelt hans order. Han hade beordrat radiotystnad fram till vi landade. Det hemska är att vi i de svenska nyheterna fick höra att en kraftig explosion skett i området där han skulle landa. De har i TV visat vilken skadegörelse som skett där. Det känns inte bra. Det förstår jag. Ni får använda all teknik för att söka efter hans grupp. På tal om teknik, behöver vi också en ny programvara? Ja den måste ni ha. Jag kommer att sända över den i kodad version inom de närmaste timmarna. Mario kan installera den i era ljusofoner. När det är gjort kommer ni att kunna spåra alla samtal oavsett varifrån de kommer. 

                                                                           *** 

De vet inte att jag hela tiden har lyssnat på samtalet från Jorda, tänker Bova. Hur Murbak fått tag i den är en gåta. Jag måste genast varna honom. De kommer att kunna spåras då Mario installerat den nya programvaran. 

                                                                          *** 

Orkny har spänt lyssnat på samtalet med Tjabre. En kraftig urladdning i atmosfären strax innan han skulle landa. Det låter inte bra. Har ni koordinaterna från den platsen? Det har vi. Jag lyssnar nu på nyheterna. De tror att en asteroid har sprängts uppe i den norra atmosfären. Men tydligen tror inte forskarna på det. De säger att det är omöjligt. De menar att de känner till alla asteroider som kan bli farliga. Ingen sådan finns i Jordens närhet. De menar att det måste vara något annat som orsakat explosionen. De skickar nu dit forskare för att undersöka orsakerna. Troligtvis kommer även många nyfikna att ta sig dit. Det ger oss naturligtvis problem. Fosby bestämt, det förstår jag. Har han lyckats landa där så kommer de att få problem. De har visserligen steltsystemet, som gör dem osynliga, men Jordas tekniker har säkert instrument som ändå skulle reagera om en rakuid finns där. Det ser tyvärr inte så lovande ut för honom och hans besättning är jag rädd. Nej, men som tur är kan människorna inte avlyssna oss. Vi kan fortfarande kommunicera utan upptäckt. Osma inflikar, det kan säkert vara till stor hjälp. Har ni något övrigt att rapportera? Ja, vi har några intressanta iakttagelser från vår resa hit som kan vara viktiga för jordaprojektets framtid.  Är Fosby kvar? Javisst, här är jag.  

Bra! Under hela vår resa har dina astoriska instrument varit aktiverade. När vi passerade genom asteroidbältet, runt stjärnan Venis, registrerade instrumenten flera asteroider som innehöll metanit. Det var intressant. Det var på tiden att vi får några glada nyheter. Metaniten är praktiskt taget slut i våra gruvor. Den är absolut nödvändig för att vi ska kunna färdigställa våra nya rakuider. Utan den som skydd skulle de brinna upp då de når ljusets hastighet. Det här öppnar verkligen nya möjligheter för oss! Har ni koordinaterna på asteroiderna? Ivern i Fosbys röst gör att han nästan skriker. Tjabre skrattar. Ja, de fick vi automatiskt tack vare dina instrument. De var enligt din önskan, inställda för att söka efter metanit.  Instrumenten skrev direkt in koordinaterna i våra datorer. Sarco kommer att skicka över dem. Det blir ytterligare ett test på om länken på månen fungerar. Toppen, inflikar Osma. Den upptäckten kan vara räddningen för oss. Men tiden är kort och avstånden långa. Vi måste få hit metaniten så snart som möjligt. Men hur? 

Sarco här. Jag tycker mig ha hört att det förr fanns ett litet förråd på månen som skulle användas för att reparera eventuella skador på rakuiderna under våra inspektionsturer till Jorda. Togs inte den metaniten från en asteroid Hålde? Alldeles riktigt. Den kom från en asteroid som höll på att kollidera med Gårda. Då vi landsatte våra tekniker på asteroiden för att montera en graviator för att skjuta ut den i en annan bana.  Samtidigt kunde vi se att den innehöll många andra värdefulla metaller. Det skapade ett stort intresse för att starta gruvbrytning på asteroider. Kelma, Gårdas försvarsminister bryter in. Graviatorn kan väl sägas vara detta århundrades bästa uppfinning.  Den har lett till en otrolig utveckling av rymdfarten. I dag ingår den i våra bevakningssatteliter som snurrar runt för att skydda vår planet från inkommande asteroider. Kommer de för nära Gårda, så stöts de ut i en annan bana. Ja, vilken uppfinning. Utan den skulle vi inte ha kunnat komma hit till Jorda. Den har stött undan många farligheter under vår färd som annars kunde ha sprängt våra rakuider. Arbetade inte du, Kelma, för Greveföretaget som fick patent på graviatorn? Det stämmer. Jag minns då jag som ung man fick vara med om de första laborativa försöken. Vilken oerhörd kraft de utvecklade! Då en tekniker riktade den lilla prototypen mot ett järnspett och slog till brytaren, kastades järnspettet rakt ut genom väggen och ut på gården. Ni skulle ha sett minen på teknikern. Vad kunde inte ha hänt? Uppfinningen blev en världsnyhet. Teknikern blev en framstående forskare som sedan dess utvecklat graviatorn till vad den är i dag. Kan man med den flytta de metanitbärande asteroiderna, som vi lokaliserat, närmare Gårda? Man riktigt hör ivern i Tjabres röst. Intressant tanke. Om hundra år kanske det kan bli möjligt, men nu är det omöjligt. Vi skulle behöva förstärka dem enormt för att klara det. Dessutom skulle det krävas mycket mer metanit. Tjabre, lite moloken. då återstår det bara för oss att hämta metaniten. Osma bestämt. Det kommer att behövas varje person för att klara ert uppdrag på Jorda. Ni är vårt viktigaste hopp för vår framtid.  Koncentrera er på det. Det är tyvärr en order. Metaniten får bli en senare fråga. Okej, men eftersom Linky inte är här vill jag framföra hans tankar. Ja, låt höra.  

Hålde som suttit i stum beundran för jordagruppens beslutsamhet hör Osmas irritation. Det förvånar honom. Det känns både positivt och ödmjukt att Tjabre är villig att hämta metaniten. Vem skulle kunna göra det bättre. Hans tankar bryts då Tjabre fortsätter. Linky ansåg det fullt möjligt att hämta den. Vi har koordinaterna och avståndet till asteroiden är också rimligt. Han menade att vi endast skulle behöva använda en rakuid för att hämta den mängd som skulle behövas för att färdigställa en av Gårdas Giganter. Det skulle då gå mycket snabbare att frakta mer folk till Jorda. På återvägen skulle de också kunna hämta mer metanit för att färdigställa ytterligare Giganter. Ingen sa något, mycket beroende på att Osma hade rest sig upp och börjat gå runt i cirklar. Han såg ut att söka hjälp från ovan när han tittade upp mot de kupolformade fönstren. Stjärnljuset som kom in genom kupolen skapade reflexer som liksom andar tycktes följa varje steg han tog. En förväntansfull tystnad spred sig, vad ska han besluta?  

Hör ni mig, hör ni mig? Hålde lutar sig fram mot mikrofonen. Vi hör, men vi behöver tänka igenom Linkys förslag. Vi håller förbindelsen öppen. Osma stannar upp, ser på Fosby, vad säger du om Linkys förslag? Han kliar sig i nacken. Förslaget är bra, men det finns en hake. Jordagruppen har inte utrustning för att klara det. De behöver bland annat robotmaskiner och speciell borrutrustning. Den utrustningen finns här på Gårda. Det betyder, om jag förstått det rätt, att jordagruppen först måste komma hit för att hämta utrustningen innan de kan åka till asteroidbältet för att bryta metaniten. Fosby lugnt, alldeles riktigt. Okej! Tjabre, du har hört vår diskussion. Du sa att Linky hade bedömt att metaniten på månen skulle räcka för att göra klar en av våra nya ljussnabba rakuider. De vi nu kallar Giganter. Ja, det var vad han menade. Jag börjar inse det kloka i hans förslag. Hur vi än vänder och vrider på problemet så verkar det vara det bästa. Det tycker jag låter bra. Osma rynkar pannan. Det betyder att vi, i samverkan med er, ska börja planera för att försöka genomföra hans förslag. Det kommer naturligtvis att ställa ytterligare tuffa krav på er. Först måste ni hämta metaniten från månen. Sedan flyga hit för att hämta de robotar som ni behöver för att bryta metaniten på asteroiden. Det som bekymrar mig är att ni då blir färre som kan jobba med jordaprojektets praktiska uppgifter. Något som har högsta prioritet. Ni är redan en grupp mindre på grund av Linkys frånvaro. Det bekymrar mig. Ni måste förutom att undersöka vad som hänt Linkys grupp, Även hämta metaniten. Det kanske blir för mycket. Vi måste naturligtvis sätta fokus på att undersöka vad som hänt Linkys grupp. Vi är medvetna om att de kanske sitter någonstans och behöver hjälp. Men Osma, metaniten är kanske än viktigare. Utan den klarar ingen sig. Gårda kommer då inte att kunna räddas. Det låter hemsk men tyvärr är det sant det du säger. Linky var övertygad om att det skulle gå. Det tror jag också är möjligt. Osma suckar. Okej Tjabre, du har övertygat mig. Vi uppskattar det ni gör. Vi gör ett försök. Vi är alla medvetna om problemen, men vi ska göra allt vi kan så diskret som möjligt. Vår Ljusofon kommer vara påslagen hela tiden så ni kan nå oss när som helst. Tack än en gång. Vi får bara hoppas att Linkys grupp har klarat sig. På Gårda fortsätter vi med att skydda det som skyddas kan. Vi hör av oss inom kort.  

                                          *******************************

Boken kan beställas på bokhandeln eller över internett på Bokia.

Texten finns översatt till engelska.

Uttalande från Lektör.

Det är en fascinerande och djupt engagerande läsning. Den karaktäriseras av en rik och levande berättelse som drar in läsaren i en värld fylld av spänning och intriger. Författarens förmåga att skapa komplexa och mångfacetteradekaraktärer är särskilt imponerande. Dessa karaktärer navigerar genom en seriehändelser som är både tankeväckande och emotionellt gripande. Språket i textenär flytande och uttrycksfullt, vilket ger en stark närvarokänsla och bidrar till enintensiv läsupplevelse. Handlingen är relevant och behandlar modern forskningpå ett sätt som är lättsmält. Med hjälp av forskningen målas en möjlig framtidavärld upp på ett verklighetstroget sätt. Sammantaget är manuset en beundransvärd prestation som kombinerar ett rikt språk med en fängslandeberättelse vilket gör det till en minnesvärd läsning.